aquadulece

Idag kl 11 klippte jag av mitt långa hår. Vissa skulle kanske säga att det fortfarande är långt men jag som är van att ha det jättelångt tycker det känns jättefel. Ville egentligen bara klippa lite lite men det var för slitet för det. Så går det när man inte kilpper sig på ett år och sen misshandlar det. Provade att bleka slingor häromdan. Första gången tog färgen slut och det såg inte klokt ut. Andra gången blev bättre. Nu har det stabiliserat sig en aning. Silvershampo är bra men ack vad det sliter. Ser förhoppningsvis bättre ut nu. Hoppas jag.

Hej jag heter Carolina och jag är sockerberoende. Och ni förväntas svara "Hej Carolina".
Blä blä blä. Hur blev det så här? Klarar inte en dag längre utan minst en bulle, en handfull smågodis, en halv chokladkaka och allt möjligt annat som slinker med av slumpen. För drygt en månad sen var jag smal. Jag kom till och med i syrrans gamla avlagda kläder. (hon är smal)  Nu börjar det ordna upp sig. Under den tiden jag jobbade som servitris fick jag säkert skörbjugg. Knappt några grönsaker alls. För mig som är van att i stort sett leva på saker från växtriket blev detta en totalomvändning. Det har varit en sån skön vecka. Att kunna välja själv vad man vill äta. Att kunna äta lunch och välja hur mycket sallad man vill. Ingen mer kokt potatis.

Jag gick förbi systemet på vägen hem från mataffären igår. Klockan var någon minut över tio på morgonen och de skulle ha öppnat för några minuter sen men var lite sena. Utanför stod en lång kö med slitna uteliggare. Det var en sån tragisk bild. Kommer jag bli så där en dag, stå och vänta utanför mataffären? Nej jag bor på söder. Jag kan gå till 7eleven när jag vill. Jag kan köpa godis kl 5 på morgonen om jag vill. Men det vill jag inte. Nej faktiskt inte.