möten

Ibland träffar man på sådana där pusselmänniskor. Som bara passar in just då på något sätt. Och hjälper oss igenom dagen och ger oss hopp igen. Det kan handla om minuter. timmar. eller fler. Ändå passar de så bra in i den där helheten. Och jag må vara uttröttad av livets alla tragedier men jag hoppas visst ändå.

Torsdag. Dags för Stockholm. Hör av dig om du skulle vilja hålla mig kvar

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback