aquadulece

Jag tror jag har fått en försenad höstdepression. Den började redan smått i Italien men där var det iallafall ljust upp till tre timmar längre är här så det gick. Sverige är ju hopplöst. Det är som när man gick i skolan och beklagade sig för att det var mörkt när man gick till skolan och mörkt när man gick hem från skolan. Jag är verkligen ingen vintermänniska. Iallafall inte utan mycket snö. Och jag har ingen karaktär att gå upp jättetidigt på morgonen och gå ut och suga i mig ljuset heller. Jag har nämligen blivit en vampyr människa sen jag kom hem till Sverige. Går och lägger mig jättesent och vaknar jättesent. Vet inte hur man bryter det mönstret heller. Jag behöver ljus för att må bra. Jag tänder alla lampor som går hemma även på dagtid. Men till skillnad från Max sover jag helst med lamporna släckta. Det får gärna vara hur mörkt som helst även om jag vant mig vid båda. Jag längtar verkligen till sommaren nu. Då det är ljust nästan dygnet runt. Då mår jag alltid bättre. Men det är bara att bita ihop nu. För de säger att det går mot ljusare tider.