väntar tre
någonstans runt kl 05.35
jag tittar på världen uppochner
ur en glaskupa
vilar i en medvetenhet
som snart kommer att sprängas
jag hör mig själv skrika
hör hur ljudet studsar
mot en hård och kall fasad
är paralyserad av skuggorna
kan inte röra mig
inte ens en milimeter
jag är beroende av känslan.
jakten av mer
allt som utmanar och fyller
jag vill renas av blodet
men faller i tomheten
jag minns ingenting av igår
bara små fragment
av den senaste tiden
hallucinerar jag eller drömmer?
Kommentarer
Trackback