aquadulece

Jag àr hatad. Jag kànner det varje dag jag gàr utanfòr dòrren. Sà fort jag gàr fòrbi en italiensk tjej sà morrar hon, om det àr tràngt knuffas hon och hon kan till och med hosta fram nàgra elaka ord. Jag fòrstàr inte. Jag anser mig sjàlv inte vara ett sàrskilt stort hot men det gòr tydligen de. Problemet àr att jag àr blond. Du àr sjàlvmordsblond brukar en av mina kompisar sàga, men det àr inget du kan rà fòr. Nej jag àr medveten om det men jag tànker inte àndra pà mig fòr att de dàr bitcharna àr avundsjuka. Vàrst àr det nàr man gàr ut. Speciellt om man ingàr i en konstallation med flera svenskar. Dà blir blicken mordisk och man fàr vara beredd att fà en och annan drink òver sig. Tràffade Maria och Sandra igàr (tvà svenska tjejer). Vi satt pà Capo dei Fiori och drack vin och disskuterade. Jag àr tydligen inte ensam om att vara hatad.