aquadulece

Vaknar i ett vinterlandskap av tung vit snö en söndag förmiddag. Vet inte vilka steg som tog mig hit, om det var steg av vana eller av kärlek. Men vad är kärlek nuförtiden? Sån man går igenom snöstormar för kanske. Så länge man har någon arm att klänga sig fast vid på vägen. Måste skärpa till mig. Måste åka hem. Så småningom iallafall. Annars kommer det här gå åt helvete också.

So long my friends. Vi ses där borta i de brustna hjärtanas dal, eller något sånt...