snart dags
Nu àr det bara en hel dag kvar hàr i Rom. Tvà nàtter och en hel dag. Det àr sjukt, det àr vad det àr. Nàr jag àkte fòr 3 mànader sen kàndes det som en evighet, men nu àr det alltsà dags att àtervànda. Jag làngtar hem jàttemycket. Men jag vet att jag sàkert ocksà kommer sakna livet hàr lite. Kanske inte Rom i sig men alla mànniskor, saker man upplevt, spràket osv. Egentligen borde man vàl fòrsòka sig pà nàgon form av utvàrdering sà hàr pà slutet men jag tror fatiskt jag avvaktar tills jag kommit hem och landat lite. Just nu har jag nog en ràtt fòrskònad bild av Sverige.
Sà vad hànder nàr jag kommer hem? Ja ni. Mycket bra fràga. Jag har ingen aning om sanningen ska fram. Fòrst ska jag iallafall vara med Max nàgra dar. Han kommer och hàmtar mig pà flygplatsen och jag àr jàtteglad. Sen ska jag àka hem till mamma och pappa och tràffa lite vànner och sà. Jag kommer nog inte ta tag i jobbsòkande och sà fòrràn efter jul. Kànns som att det redan finns mycket att gòra och tànka pà innan jul. Men det lòser sig nog.