sorg

Det får inte vara sant. Du får inte vara död.

Jag är i chocktillstånd. Fattar ingenting. Bara gråter och gråter. Har varit ett jobbigt dygn. Satt och luktade på dina kläder i flera timmar igår när de kom med dem från sjukhuset. Det kändes på något sätt tryggare. Drömde att Jesus kom och tröstade mig och sen hörde jag din trygga röst och du sa, det ordnar sig.

 Om jag än vandrar i dödsskuggans dal, fruktar jag intet ont, ty du är med mig.
Din käpp och stav de tröstar mig.   PS 23:4

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback