krigsrop och babyboom
Det är mitt i sommaren och jag har nog aldrig varit så här sysslolös förut. Inte ens när jag var arbetslös. Det tar på pskyket och jag har för tillfället väldigt dåligt tålamod. Fråga bara den stackars tapeten i Kerras hall. Som tur är har man trogna vänner som aldrig sviker. Har blivit många sena nätter också på sistone. Det ska man dock inte beskylla de för. Sover väldigt dåligt på egen hand också. Nästa vecka blir det förhoppningsvis en aning bättre. Ska tillbringa en vecka i Sthlm. Ska bli skönt med lite miljöombyte. Mitt huvud är fullt med grubblerier och det ser inte ut att bli bättre framöver
Tjejer är lömska varelser. Ibland skäms jag verkligen för att vara en. Man ska inte dra alla över samma kam och dra förhastade slutsatser. Men ibland vet man bara av ren instinkt och lärdom vad som försigår i deras skallar. Som tjej kan man nästan förutse hur det kommer att gå. När man ser hur deras små söta klor dyker fram är det bara att vänta på kraset. Men hur hindrar man en vän som är svag från att krasas sönder under hennes fötter?